Min samling

Ovan en video om mina samlingar, redovisning i digital miljö en samling av något vi samlar på..

Jag försökte visa på en whiteboard bredvid filmen hur jag gör när jag hanterar samlandet kognitivt.. Har aldrig gjort det förrut och det var så otroligt kul, så fruktansvärt kul dock en utmaning och det var väldigt svårt för jag blev så full i skratt när jag inte hann visa riktigt förrän jag skulle sudda ut för att visa vad jag samlade på i nästa bild. Jag samlar på ingivelser om stämningar, det är i det momentet jag tecknar kognitivt när jag "skissar",...det vill säga,..jag använder inte skissbok på "traditionellt sätt", utan fotar fysisk verklighet där jag samlar stämningar. Bilderna om stämningarna bearbetas mentalt - delar upp bilden kognitivt i delar och

bestämmer stämningslägen - det låter väldigt konstigt allt det där, men när produkten är fysisk färdig så är bilden i "rätt" läge med ett uttryck jag har sett/kände/läste av situation/ som jag förstärkt i processen när jag delar upp den kognitivt och visar den tex i grafiskt exempelvis tryck. Här en bild på hur det kan se ut när jag har tänkt ett tag på en bild...

Har inte det kognitiva utrymmet att samla på flera saker samtidigt på flera olika sätt. Det är extremt ansträngande processen. Är lite irriterad att jag inte ännu har koll på hur och till vilket forum jag ska begränsa flödet till.

Just nu har jag bloggen, där samlar jag väldigt mycket i text så jag inte glömmer och så har jag mina bilder om stämningar som tar mycket tid och kraft. Det är många och stora kognitiva processer/arbeten där jag lagrar information med varje "ingivelse-tillfälle" för att kunna skulptera produkten men det kan jag inte göra förrän jag sitter på all information och det kartlägger jag efteråt. Då tar jag fram fotot och då har jag så fiffigt ett helt kartotek av kognitiva filer som är färdig, halvfärdig processade och behöver "bara" skulptera förstärkningen av uttrycket (fattar inte hur jag kan lagra det, för jag glömmer av det tills jag tar fram bilden igen)

Att kunna hantera dessa flöden av ingivelser är en utmaning men så otroligt roligt, det är detta jag vill lyfta hos eleverna, deras egen process. Den ser ju helt klart inte ut som min men jag är övertygad om att alla har den.

FÖRELÄSNING MED OVE SERNHEDE

Utkom 2007 Ove Sernhede

Hur kan jag hitta "kanaler" som Ove Sernhede uttryckte det, - att länka samman andrifieringen och innerstaden/"de andra"... till ett "vi". Kom lite försent till Folkets Hus i Hammarkullen för att jag missat/alternativt glömt/var föreläsningen skulle vara. Kastade mig på spårvagnen och kom iallafall lagom till det viktiga i den första perioden.

Gick in och satte mig längst bak och bidrog till ett missförstånd om vem det var som "gick ut och in" ... Ove fick lite svårt att koncentrera sig då det blev turbulent längst bak i lokalen.

...Vad som hände var att skolklassen/barnen som satt längst bak uppfattade sig bli verbalt attackerade av en vuxen åhörare i salen, som högt med provocerande stämma gapade ut ...."

- Jag fattar inte hur man kan låta ungar springa ut och in när ...bla bla bla... för det var detta som kidsen uppfattade längstbak, där jag också satt bredvid dem. Vad de hörde hörde också jag. Det var inte ens de som använde dörren... det var jag. Deras lärare tilltalade mig när jag kikade in genom dörren, med ett välkommen! vill du ha en stol? Så det var de som rörde sig längst ned för att hämta en stol till mig... Allt detta satte kidsen längst ned i "gungning".

En "UNGE" demonstrerade högt och ljudligt mot damens kommentar, höjde rösten och sade...Du kallar inte oss "UNGAR" vi har RÄTTIGHETER!

Hahaha! Yes! ... jag bara myste... härligt tänkte jag..Det finns hopp!

De har kraften tänkte jag det är bara vi som måste lyssna och SE deras ambitioner och livsvilja. Jag funderar på vad det var som gjorde att eleven vågade höja sin röst i salen fullproppade med vuxna "allvetande". ... skrattade inombords åt att "ungdomen aldrig kommer lägga sig för maktmissbruk" Det finns hopp, de kommer att orka, det ser vi eftersom underground kulturen växer sig starkare, klyftan är större, (inte bra, nej) det är för mig solklart att det finns en enorma krafter och resurser som vi behöver integrera, lyfta, se och respektera dess värde (som jag tror Ove menar).... Skulle vilja påstå att förorterna är fan mer kulturberikade än jag någonsin kommer att erfara i min livsid. .....jag måste producera konkreta handlingexempel.... börja med makten..vem är makten... rektor... funderar... Nu brände jag ut mitt neurocortex...baaaa

Här en artikel om Ove arbete:

GUJ 1-09: Satsning i förorten

VÄLKOMMEN TILL (O)VERKLIGHETEN - INTERAKTION I DIGITAL MILJÖ

SKYPE

Tala "gratis" globalt

Spel utvecklat av NAUGHTY DOG och publicerat av SONY COMPUTER ENTERTAINMENT' PLAYSTATION PORTAL

SONY COMPUTER ENTERTAINMENT EUROPE'S PRESSCENTER

En annan site som nya vuxna/tonåringar surfar på frekvent för att uppdatera sig på det senaste spelen GAMESPOT - SPELSITE

Först, här har vi ett exempel på ett onlinespel som är kidsens vardag, det är många som sitter på nätterna och spelar just det här spelet, just därför tänkte jag att jag skulle ta mig in i deras värld. Har interagerat med andra spelare i "UNCHARTED 2" AMONG THIEVES BETA som är ett globalt online spel. Det var första gången jag prövade på att spela ett krigs-onlinespel. Jag bara dog hela tiden för det var exremt komplicerat. Har vetat länge att det behövs en förförståelse över hur man ska agera med kontroller och i spelettikett (som inte betyder det du tänker på i första hand) Det är uppbart att onlinekommunikationen mellan individer är social interaktion på en komplicerad nivå jag ännu inte har grepp om.
Videoklippet ovan är ett exempel på en match som den jag spelade. Jag hade inte möjlighet att koppla upp mig med mick, men detta kopia-klippet ger ändå en bild av hur det är att spela - här hör man tydligt hur de spelande kommunicerar med varandra.
BETA betyder att det är en spelversion som producenterna har släppt globalt online för att människor ska logga på för att spela för att de ska hitta buggarna (felen) i spelet. BETA är inte den färdiga produkten.

Här har vi ett exempel på "LITTLE BIG PLANET" ett spel som jag föredrar att spela framför andra spel. Det är lekfullt, långsamt och framför allt roligt att spela med andra kompisar som sitter hemma hos sig. Man bygger sina egna gubbar och kan skapa egna miljöer/banor att spela, alla banorna ska vara tillgängliga för alla över hela jorden. Slående lekfullt. Vet inte ännu hur det fungerar med att koppla upp sig med mick. Ska kolla upp det ikväll då vi ska spela lite med några kompisar som är hemma hos sig. Det går till så att vi bestämmer tid på nätet, vi har addat varandras PS3 konton och kan se när de andra är online väljer man på något sätt en instans som får bjuda in/ släppa in i någons spelbana.

TECKNING SOM PERSONLIGT UTTRYCKSMEDEL & VISUELL RETORIK

Resultat av ren avbildningsstudie i blyerts med specifika intruktioner om att placera hela figuren på A3 format. Tidsbegränsat till 20 minuter. Vad tycker jag om det här.. tja... har tränat en del på hantera den stressen som kommer över när det blir tidsbegränsad skissande. Men det gör att jag skärper mina sinnen och fokuserar enbart på att se och bara avbilda. Det individuella uttrycket kommer på köpet. Det har tagit mig 10 år att hitta mitt uttryck. Det är först nu jag kan se vilket uttryck som är den röda tråden i mina linjer. Det föll på plats efter ett år av tredimensionella rumsliga studier som jag kände mig mer bekant med än en dimensionella. Jag bygger och skulpterar. Det är också en rolig att se att jag kan 1-24 timmar efteråt urskilja var i teckningen som den "felar" beroende på val av ingång på avbildningsteckning, varesig det är stämningar, uttryck, (impressionistiskt) eller realistiskt, menar exakt avbildning av verklighetens rumsliga förhållanden. Det steget på stegen har puttat mig längre fram i förståelse i hur jag ska förhålla mig till mitt uttryck och bara gjort mig säkrare på att luta mig på MITT uttryck när jag sysslar med min personliga process. Insikten stärker mig i att visa elever alla tekniker som finns och belysa användningsområdena är där eleven själv bestämmer att de ska vara och förklara innebörden av tex konceptual art. Är stärkt i min åsikt om att individens uttryck är det jag ska utgå ifrån när jag undervisar.

"HUR OCH VAD KOMMUNICERAR VI" - VISUELL RETORIK

Workshop i flödesskrivning.

1. Teckna 4 skisser på 40 minuter vad ni ser utifrån texten: Handlingar har en elastisitet som inte finns hos etiska omdömen. / Underbar uppgift ... (hade velat samtala om texten kontra bilderna sedan.. hade varit intressant att höra vad de andra hade gjort för kopplingar till bilderna de tecknat)
2. Sätt upp era teckningar på en och samma plats
3. Sätt er i en ring
4. Mattias delar ut en filosofisk text och ber oss stryka över alla ord utom ett på varje rad
5. Nu författar ni ihop det till en egen text (någon/några meningar)
6. Nu väljer ni en teckning vilken som helst från väggen som du tilltalas av spelar ingen roll varför du tilltalas av den.
7. Nu skriver du en text där texten börjar med - "Jag är en sån som...." (tror vi fick en halvtimma ca)
8. I ringen igen: Nu läser du upp din text. (alla läste upp sin text)
9. Nu väljer du en mening i texten du attraheras av, tyckte var bra, tilltalas av, och skriver ned den på ett kort som du ska skicka med den bilden du valt.

Jag funderar fortfarande på den här workshopen... vad var syftet .. många antagligen... varför fick vi en text att relatera till bilderna vi såg som vi skulle teckna av... jag fick ju inte göra något med det resultatet senare... vilket var resultatet som jag inte såg. .... vilket pedagogiskt syfte låg bakom den tanken... för att jag inte skulle bli fokusera på att teckna "fint" eller... jag tänker fortfarande på om allt var en scam, en avledningsmanöver för att få oss i pennan. Eller vad ville lärarna lära sig om oss... Allt har en baktanke... säkert bra sådana... gillar bara ha kontroll...gillar inte att bli en bricka i ett pedagogiskt test...

YOHJI JAMAMOTO & VISUELL RETORIK I DIGITAL MILJÖ

"Filmmaking… should just remain a way oflife sometimes, like taking a walk, reading a newspaper, eating,

writing notes, driving a car or shooting this film here, for instance, made from day to day,

carried along by nothing other than its curiosity -- a notebook on cities and clothes."

http://www.wimwenders.com/movies/movies_spec/notebookoncitiesandclothes/notebookoncitiesandclothes.htm