Kommer här att kommentera begreppen, uttryck och namn, samt en frågeställning från Fredrik.
Bland annat; Poststrukturalismen, Postmodernismen, Panopticom, Intimisering, Biopolitik, Maktstrukturer, Föräderiet i lärarollen, Bolognaprocessen, Indexkunskap, Framtidskonsten, Isak Assamo, Focault, "uppluckrat flöde" - Nytt - Inte - Otänkta", Vad är det som är närvarande och frånvarande i lärarrollen?"
Om jag hittar utrymme kommer jag skriva ned en formuling på en idé som jag fick av Fredriks frågeställning, det blir isåfall en exemplifiering av min idé, ett handlande och konsekvenser. Jag har det i huvudet och det är denna idén jag försökte förklara för Er vid gruppsamtalet.
The blog is an exercise for the "Teachers Trainingprogramme - Field: Visual arts/cultures at School for design and crafts in Gothenburg, Sweden. My direction is upper secondary school and adult education. First field are Pedagogy, Communication and ledarship. Second field, "Picture and Visual arts.
fredag 25 september 2009
BILDUNDERVISNINGEN OCH DET PEDAGOGISKA RUMMET
Här kommer jag prata om bildundervisningen på gymnasiet "nu och då". - Det kommer mera....
Etiketter:
Gunnar Åsén,
kulturproduktion,
Sten Pettersson,
Utbildningspolitik
SJÄLVORGANISERANDE IDENTITET - JOAKIM FORSEMALM
Här kommer jag skriva en kommentar till föreläsningen med Joakim Forsemalm
måndag 21 september 2009
SOKRATES
Föreläsning med Ann S. Pihlgren "Sokratiska samtal" förstärkte min uppfattning om att lärande sker i samtalet, vare sig den inre monologen/dialogen med jaget eller samtalen med sin omgivning, och/eller mellan vårt intellekts kognitiva schematiska informella strukturer.
Funderar på om vi är omedvetna om att lärande sker och när vi blir medvetna närvarande om att lärande sker. Mänskligheten verkar i mindre utsträckning kunna registrera (få insikt om) undertiden vårt kognitiva registrerar insikter om att vi "har" erfarit, det verkar uppenbara sig i ett medvetet närvarande först när vi är igenom och över aporia. Mycket intressant.
Ställer mig frågan om hur länge aporia behövs för att producera en insikt och vilka olika stadier som aporia är fördelad i om det nu är fördelat, eller om det behövs att aporia är över för att bli insikt. (Är aporia utvecklingszon?)Vore skönt om aporia inte är ett statiskt tillstånd, ..det torde inte vara det med tanke på att när man faller över insikt borde man ha flyttat sig frammåt eftersom man flyttat ett medvetande till ett annat medvetande.
Det slog mig när Ann förklarade att det var Sokrates som introducerade ifrågasättandet av det existentiella varandet - att mänskligheten inte har förändrat sig egentligen särskilt mycket och att kunskapen om demokratibegreppet blir för många i vårt demokratiska Sverige rätt suddigt begrepp när individer är del i en exempelvis företagsstruktur där ifrågasättande av företagskulturen inte gagnar företagets framgång och ekonomiska resultat. Det är kanske inget nytt under solen,.. men jag ställer mig frågan varför undervisning fortfarande i många fall utgår från lärarens perspektiv och inte från elevens perspektiv.
Jag reagerade, blev:
1. ledsen 2. Förtvivlad 3. Förbannad 4. Ledsen igen. .som övergick i hanterande fasen av det jag hade erfarit av samlade erfarenheter = 5. Hur fan ser jag till att jag inte slutar ifrågasätta värderingar i struktur och sociala kontext inverkan på elevs utveckling. 6. Hur får jag över de andra lärarna i samma tänk 7. Jag vill inte uppfattas som "jobbig" och komplicerad i lärarlaget och hur möter jag äldre lärare med min kunskap utan att uppfattas som pretantiös och oförstående inför deras utgångsläge. 8. Mycket nya ideér, innovationskraft och kreativitet intresserar chefer.. kommer jag orka svara upp till mina ideér? 9. Hur ska jag praktiskt introducera "nytt" förhållningssätt, strategier och metoder till förändringar, hur motiverar jag... 10. Kommer jag kunna stå pall för oppinonen?
Uppgiften och ansvaret man har som lärare är överväldigande och hur rustar man sig inför det.. Har till och från upplevt en känsla av att inte vara vuxen mitt uppdrag som lärare när jag träffat på praktiserande lärare som visat mindre benägenhet till att ta till sig ett förändringstänk eftersom jag upplevt mig saknat insikt om vilka pedagogiska verktyg som jag vill använda.
Har nog aldrig kännt mig så säker på mitt uppdrag i mig själv som efter Ann's föreläsning. Uppfattar det som en ny platå som inte avskräcker inte längre.
Funderar på om vi är omedvetna om att lärande sker och när vi blir medvetna närvarande om att lärande sker. Mänskligheten verkar i mindre utsträckning kunna registrera (få insikt om) undertiden vårt kognitiva registrerar insikter om att vi "har" erfarit, det verkar uppenbara sig i ett medvetet närvarande först när vi är igenom och över aporia. Mycket intressant.
Ställer mig frågan om hur länge aporia behövs för att producera en insikt och vilka olika stadier som aporia är fördelad i om det nu är fördelat, eller om det behövs att aporia är över för att bli insikt. (Är aporia utvecklingszon?)Vore skönt om aporia inte är ett statiskt tillstånd, ..det torde inte vara det med tanke på att när man faller över insikt borde man ha flyttat sig frammåt eftersom man flyttat ett medvetande till ett annat medvetande.
Det slog mig när Ann förklarade att det var Sokrates som introducerade ifrågasättandet av det existentiella varandet - att mänskligheten inte har förändrat sig egentligen särskilt mycket och att kunskapen om demokratibegreppet blir för många i vårt demokratiska Sverige rätt suddigt begrepp när individer är del i en exempelvis företagsstruktur där ifrågasättande av företagskulturen inte gagnar företagets framgång och ekonomiska resultat. Det är kanske inget nytt under solen,.. men jag ställer mig frågan varför undervisning fortfarande i många fall utgår från lärarens perspektiv och inte från elevens perspektiv.
Jag reagerade, blev:
1. ledsen 2. Förtvivlad 3. Förbannad 4. Ledsen igen. .som övergick i hanterande fasen av det jag hade erfarit av samlade erfarenheter = 5. Hur fan ser jag till att jag inte slutar ifrågasätta värderingar i struktur och sociala kontext inverkan på elevs utveckling. 6. Hur får jag över de andra lärarna i samma tänk 7. Jag vill inte uppfattas som "jobbig" och komplicerad i lärarlaget och hur möter jag äldre lärare med min kunskap utan att uppfattas som pretantiös och oförstående inför deras utgångsläge. 8. Mycket nya ideér, innovationskraft och kreativitet intresserar chefer.. kommer jag orka svara upp till mina ideér? 9. Hur ska jag praktiskt introducera "nytt" förhållningssätt, strategier och metoder till förändringar, hur motiverar jag... 10. Kommer jag kunna stå pall för oppinonen?
Uppgiften och ansvaret man har som lärare är överväldigande och hur rustar man sig inför det.. Har till och från upplevt en känsla av att inte vara vuxen mitt uppdrag som lärare när jag träffat på praktiserande lärare som visat mindre benägenhet till att ta till sig ett förändringstänk eftersom jag upplevt mig saknat insikt om vilka pedagogiska verktyg som jag vill använda.
Har nog aldrig kännt mig så säker på mitt uppdrag i mig själv som efter Ann's föreläsning. Uppfattar det som en ny platå som inte avskräcker inte längre.
torsdag 10 september 2009
FÖRÄNDRING I DEN OFFENTLIGA MILJÖN

Lundby gymnasium står tomt efter 2.a nedläggningen på 10 år. Det saknas fortfarande lokaler för ungdomsverksamhet. Varför står gymnasiet helt öde då man kunde bedriva ungdomsgård och kulturverksamhet som är öppet efter skolornas öppettider?
Ungdomsgården är för de flesta nya vuxna/ungdomar ett vattenhål i vårt extremt ansträngda samhälle som ter sig oerhört krävande om livskunskap. På ungdomsgården kan framför allt de som inte har tillgång till trygga vuxna förebilder få en trygghet, stöd och råd i kontexten av en kulturverksamhet istället för att falla till föga för gäng bildning som ger en falsk individuell trygghet. Ungdoms/kulturgård är en försäkring och fallskärm för våra nya vuxna.
Omkostnaden för att driva en större ungdomsverksamhet/kulturgård med kommunala medel i det längre perspektivet - måste väl vara helt försvarbara.
Om jag hade varit anlitad för att projektera "Lundby Kulturhus" / Kulturgård hade jag skrivit en handlingsplan för verksamheten där jag bland annat motiverat med empirisk forskning kring konsekvenserna av resursslöseri av denna sorten. Jag hade forskat/kartlagt de ekonomiska som samhälleliga effekterna och framgångarna av verksamheten Kulturhuset Kåken i Härlanda och andra kulturverksamheter, i Sverige som utomlands.
Sett från skolgården har entrén 2 byggnader som löper parallellt med varandra från entrén ned mot skolgården. Skulle vilja bygga lägga ett glastak och bygga in området utanför entrén till en mysig och inbjudande inner gård. Hade tänkt rita en scen anpassad för musiker/producenter/teater/scateboard aktörer/dansare och annan performance/stå up komik/poesi läsningar/föreläsningar och utbildning. Ansvarsområden för att driva de olika verksamheterna tänker jag kunde gynnas av att ansvaret delas ut till medlemmar i ungdomsverksamheten. Det skulle finnas en uppgift för alla.
Rent visuellt hade jag från början tänkt att bokstäverna för "Lundby Kulturhus" i lampor på fasaden till höger och resten av fasaderna målat med stor grafittikonst men teknik, tidsperspektivet, att jag inte vill spraya på egendom för att mitt uppdrag som gymnasielärare ska värna om Lpf94 och läroplaner begränsade mig och för att jag stödjer demokratiska värderingar.
måndag 7 september 2009
PUSHWAGNER
"Soft City" - En berättelse om en familj och 100.000 familjer som framställs som likadana - Eller är det bara jag som tolkar det så,...eller vad menar han.. Pushwagner ... - Det är en minutiöst helhetssträvande teckningsteknik på ett sorts papper som påminner om tunn brun "fin-kartong" - där den norske undergroundskonstnären belyser en stereotyp samhällsstruktur som uppstår i storstäder som alltid har existerat men i olika normer, former och storlek.
Bildnovellen "Soft City" drar mina tankar till att människorna i puschwagners bilder inte har valt sitt livsschema själva pga kraften i samhällspropaganda. Jag frågar mig samtidigt -har de inte valt ändå?....Det är ju ändå den vuxna människans livschema som porträtteras i bildserien.
Det finns en bebis i flera bilder,.. Vad vill han visa med bebisen... Bebisen registrerar allt de vuxna gör och approprierar...eller?
Tänker Pushwagner att allmänheten ser ut så här, gör så här, är så här...dvs inte verkar tänka själva(?). Antar att han vill visa att mänskligheten alltid kommer falla in i ett kollektiv....
.............och jag tänker....vilket klientel skulle duperas till att tro det....Många...väldigt många.....Eller..vänta nu....underskattar jag inte mänskligheten nu..... ser det ut så här och vad betyder då det... menar han att vi är brickor i vår sociokulturella situation som vi kan välja att spela eller inte...men det vet vi ju... vi är ju alla brickor med inprogrammering i kognitiva scheman i vilka vi är, vad vi ska göra, och hur vi ska göra....Vilka vet inte att människan är spelad..? Hur många kan verkligen ta steget och välja själva? När styr man helt själv?
Puschwagner väcker och inspirerar iallfall mig att reflektera i ett ämne som tillsynes kan verka i vår samhällsstruktur statiskt och till synses inte längre i förändring. Ämnet är i största allmänhet alltid aktuellt. Det blir aldrig gammalt att påpeka på sekt-tendensen.
Smalt budskap kan tyckas initialt, ..med det är smart....att det är smalt.... Herregud vad är smalt....Tänker Pushwagner att det är smalt han "enklast" kan nå en betraktare med sitt budskap................är smalt = "enkelt" = smart. ...Enkelt är bra, det är framförallt tydligt.
Hur kan jag forma ett elevmaterial som visar på det jag tolkar av Pushwagner....Massa ideér flyter upp i huvudet men det tar inte så länge tills "min" bricka börjar snurra...." Tänk om de andra lärarna ser ned på mig och anklagar mig för att verka politiskt i klassrummet." - Usch jag är bara EN, tänker jag förläget och inser hundradelen efter jag har tänkt den meningen att jag nyss blev spelad av mina egna kognitiva scheman. Puh! Vilken tur att jag vet det, och kan skita helt och fullt i de tankarna, de är ju bara rädsla för att vara annorlunda från kollektivet.
Bildnovellen "Soft City" drar mina tankar till att människorna i puschwagners bilder inte har valt sitt livsschema själva pga kraften i samhällspropaganda. Jag frågar mig samtidigt -har de inte valt ändå?....Det är ju ändå den vuxna människans livschema som porträtteras i bildserien.
Det finns en bebis i flera bilder,.. Vad vill han visa med bebisen... Bebisen registrerar allt de vuxna gör och approprierar...eller?
Tänker Pushwagner att allmänheten ser ut så här, gör så här, är så här...dvs inte verkar tänka själva(?). Antar att han vill visa att mänskligheten alltid kommer falla in i ett kollektiv....
.............och jag tänker....vilket klientel skulle duperas till att tro det....Många...väldigt många.....Eller..vänta nu....underskattar jag inte mänskligheten nu..... ser det ut så här och vad betyder då det... menar han att vi är brickor i vår sociokulturella situation som vi kan välja att spela eller inte...men det vet vi ju... vi är ju alla brickor med inprogrammering i kognitiva scheman i vilka vi är, vad vi ska göra, och hur vi ska göra....Vilka vet inte att människan är spelad..? Hur många kan verkligen ta steget och välja själva? När styr man helt själv?
Puschwagner väcker och inspirerar iallfall mig att reflektera i ett ämne som tillsynes kan verka i vår samhällsstruktur statiskt och till synses inte längre i förändring. Ämnet är i största allmänhet alltid aktuellt. Det blir aldrig gammalt att påpeka på sekt-tendensen.
Smalt budskap kan tyckas initialt, ..med det är smart....att det är smalt.... Herregud vad är smalt....Tänker Pushwagner att det är smalt han "enklast" kan nå en betraktare med sitt budskap................är smalt = "enkelt" = smart. ...Enkelt är bra, det är framförallt tydligt.
Hur kan jag forma ett elevmaterial som visar på det jag tolkar av Pushwagner....Massa ideér flyter upp i huvudet men det tar inte så länge tills "min" bricka börjar snurra...." Tänk om de andra lärarna ser ned på mig och anklagar mig för att verka politiskt i klassrummet." - Usch jag är bara EN, tänker jag förläget och inser hundradelen efter jag har tänkt den meningen att jag nyss blev spelad av mina egna kognitiva scheman. Puh! Vilken tur att jag vet det, och kan skita helt och fullt i de tankarna, de är ju bara rädsla för att vara annorlunda från kollektivet.
lördag 5 september 2009
DYSTOPIER, IDENTITET & FÖREBILDER
Det är en närvaro som medvetet kliver förbehållningslöst in över tröskeln till Göteborgs Internationella Konstbiennal och öppnar dörren till begreppsvärlden. Motståndet är medpassagerare och i koppel.
Det är ett varmt rum, rikt på pulserande dynamiska kausala krafter, underbart att rumstera i - men omkretsat av snubbeltråd som manifesteras av inre drev som står på vakt bland kritikerna på deras barrikad för att mota dupering till subjektivt fördömmande.
Ruset är överväldigande och det är lätt att frestas till att förblindas av alla strukturers värderingar och förutfattande meningar. Kriget om vilket begär som ska få styra fokus är hårt och det pågår en vild kamp om uppmärksamheten....
Det är ett varmt rum, rikt på pulserande dynamiska kausala krafter, underbart att rumstera i - men omkretsat av snubbeltråd som manifesteras av inre drev som står på vakt bland kritikerna på deras barrikad för att mota dupering till subjektivt fördömmande.
Ruset är överväldigande och det är lätt att frestas till att förblindas av alla strukturers värderingar och förutfattande meningar. Kriget om vilket begär som ska få styra fokus är hårt och det pågår en vild kamp om uppmärksamheten....
Etiketter:
DYSTOPI,
DYSTOPIER,
IDENTITET,
INSTITUTIONALISERING
http://goteborg.biennal.org/wp-content/uploads/2009/04/curatorial_statementsv.pdf
http://goteborg.biennal.org/wp-content/uploads/2009/04/konstnarslista.pdf
http://goteborg.biennal.org/wp-content/uploads/2009/04/pressinformation090528.pdf
http://goteborg.biennal.org/barn-unga/lektioner-for-skolor/
http://goteborg.biennal.org/om-biennalen/medverkande-konstnarer/
http://goteborg.biennal.org/wp-content/uploads/2009/04/konstnarslista.pdf
http://goteborg.biennal.org/wp-content/uploads/2009/04/pressinformation090528.pdf
http://goteborg.biennal.org/barn-unga/lektioner-for-skolor/
http://goteborg.biennal.org/om-biennalen/medverkande-konstnarer/
torsdag 3 september 2009
Den nya bildläraren vem är det?
"Den nya bildläraren" ........
...är en lärare som anpassar undervisning utifrån elevernas sociokulturella perspektiv.
...är en lärare som strävar efter att stödja elevernas i deras individuella proximala utvecklingszon.
...är en lärare som har sin utgångspunkt i kursmål och läroplaner samt har kunskap om hur man skapar och anpassar elevernas ideér så lärarens didaktik och pedagogik gagnar kursmål och läroplaner.
...är en lärare som har insikt om sin maktposition/maktstrukturer och verkar för att påverka med ett autoritativt ledarskap.
...är en lärare som medvetet skapar sig intelligenta redskap för att hantera
att avgränsa sig till sitt uppdrag.
...är en lärare som kontinuerligt uppdaterar sig om skolutveckling och följer sin ämnesdebatt.
...är en lärare som kan motivera sin kursplanering mot kursmålen.
...är en lärare som anpassar undervisning utifrån elevernas sociokulturella perspektiv.
...är en lärare som strävar efter att stödja elevernas i deras individuella proximala utvecklingszon.
...är en lärare som har sin utgångspunkt i kursmål och läroplaner samt har kunskap om hur man skapar och anpassar elevernas ideér så lärarens didaktik och pedagogik gagnar kursmål och läroplaner.
...är en lärare som har insikt om sin maktposition/maktstrukturer och verkar för att påverka med ett autoritativt ledarskap.
...är en lärare som medvetet skapar sig intelligenta redskap för att hantera
att avgränsa sig till sitt uppdrag.
...är en lärare som kontinuerligt uppdaterar sig om skolutveckling och följer sin ämnesdebatt.
...är en lärare som kan motivera sin kursplanering mot kursmålen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)