Visual Arts & Literacy : kulturproduktion

Visar inlägg med etikett kulturproduktion. Visa alla inlägg

måndag 30 november 2009

KULTURORIENTERING

Ett delmoment i kulturorientering är att skriva en essä som är mitt imellan fritt skrivande och halvvetenskapligt, hm.. håller mig till institutionella regler, det är nog lika bra, fritt skrivande är minst sagt det svåraste som finns med mina meningsbyggnader och stora frågetecken kring stratifikationschematik...samhällsstrukturer...

Vi ska utreda förhållandet mellan identitet och kultur. Till vår hjälp har vi en intressant kurslitteratur och föreläsningar.

fredag 25 september 2009

BILDUNDERVISNINGEN OCH DET PEDAGOGISKA RUMMET

Här kommer jag prata om bildundervisningen på gymnasiet "nu och då". - Det kommer mera....

Prenumerera på: Inlägg (Atom)

KOMMENTAR TILL ART, CREATION, MIND

Elliot W. Eisner är en av de främsta nutida forskarna inom det estetiska fältet och arbetar i framkanten av forskningen. Bland annat blev jag inspirerad att undersöka vad hon gör för kopplingar och ansträngningar till att försöka påvisa/bevisa den ännu inte bevisade effekten av estetik interaktion och påverkan kan bidra med för prestation och förkovran sig i andra ämnen. Vi som arbetar i estetiska fält "bara vet" att det bidrar till en metaförståelse för omvärlden och dess problematik. Men hur bevisar man att den koppling är existerande och till fördel utbildning och utveckling. Vårterminen återstår i att utforska...

KOMMENTAR TILL LITTERATUR

"Konsten att lära barn estetik" 2008

På sid.60 begreppen mål, process och mål i relation till läroplaner. De skriver följande - "Det barn förväntas lära sig är nära relaterat till de förutsättningar läraren skapar. Därför kan man se dessa förutsättningar som mål, process
och resultat. "

Ovan citat får mig att reflektera om makt i lärarrollen i relation till bild och form ämnet. Begrepp som mål, process och resultat kan associeras i många ledarstilar/lärarstilar som "ramverk att hålla sig inom", en bestämd struktur. Kursmålen i bild A, skapar ett enormt utrymme för ett autoritativt lärarskap/ledarskap men också samtidigt att auktoritärt lärarskap/ledarskap smyger på omedvetet. Det först nämnda kräver en stor innovationsförmåga och självdistans, ödmjukhet och stor social kompetens ,..det sist nämnda, kanske lika så men det är ingen nödvändighet, om inte läraren innehar ett auktoritärt lärarskap med ett medvetet beräknande närvarande...(likande diktator). Jag anser att det existerar en stor gråzon av lärare som använder omedveten maktutövning som ger sig i uttryck av en auktoritär ledarstil/lärarskap i den goda tron att de är demokratiska. Det skulle stjälpa mer än hjälpa utveckling om lärare är auktoriär därför borde det finnas uttryckt/förmedlat av rektor och i uppdraget som bildlärare, ett krav på en motiverad kursplan som stödjer värdegrunder (och styrdokument) och ett autoritativt lärarskap.

Det krävs i ett autoritativt lärarskap (demokratisk ledarstil) hos lärare att formulera konkreta handlingsplaner där pedagogiken är motiverade mot läroplanerna, och ska vi undervisa i elevs proximala utvecklingszon måste vi agera med ett autoritativt lärarskap. Handlingsplaner och motiveringar till val av undervisningsstrategi, metodik, pedagogik förefaller inte vara en självklarhet på alla ämnesutbildningar inom
lärarprogrammet. Jag hoppas att det kommer att göra det eftersom bild A (bild och form utbildningar som saknar handlingsplan/planering som inte är förankrad i empirisk forskning, läroplanerna och styrdokument fortfarande har mindre chans hävda sin "självklara" plats bland andra ämnen. Bidragande orsak tror jag är att det inte finns krav på tydliga kursplaner kontra kursmål och styrdokument i estetiska ämnen. (?)

Mitt antagande är att konsekvenserna av avsaknad av förmedlingen/introduktion av kursplanering/handlingplan/ämnesplanering till eleverna orsakar onödig stor förvirring hos tonåringar/unga vuxna eftersom många inte har kommit fram till vad som bygger deras identitet i formskapande.

Så för att koppla till citatet - Om en lärare skapar individuella förutsättningar för eleven- till exempel ett intelligent redskap (för läraren att tillämpa) - det vill säga, hämtar den information hos eleven i metasamtal.-(sid.57) så tror jag att lärare kommer (se,kapitel 3 om utvecklingspedagogik) att kunna surfa med eleven i utvecklingszonen.

Vidare,
Det förefaller mig helt absurt att nya vuxna/tonåringar redan i tonåren skulle ha tillgång till intelligenta redskap för att analysera sin egen metakognition (hur man tänker och varför)eftersom få "redan vuxna" är medvetna om och hur den existerar. Stort krav man då sätter på unga vuxna/tonåringar att begära att de ska förklara varför de beteer sig som de gör...