"What have I done" - "This is how it happens" and How this has happened and still"

When I shape the project this is what I hear during peoples speaches - I do not hear what you are saying - I only hear the harmonies and disharmonies - can't hear you. It is not that I don't want to hear you - I am taken away by the process - it is my love. When it is for your ears quiet, I hear this every time I look upon it and think of it.


During the reign of Pope Urban VIII, Miserere were composed by an Italian composer Gregorio Allegri (1582-1652). It was used and still is during the Holy Week. Miserere was the last misereres composed and became forbidden to transcribe, writing it down or performing elsewhere. To use the music was punishable. 


If we allow the cultur to some people explicit, the result is known to come around and bite sociaty.  
I am humble to the people which broke the rules of the "institution" to preserve the story behind this music - that of many other things is what inspire my project.  If I can accomplish some of what they dared - I have done my cause for my own and our children and their children. 


Personally I do not think Gregorio was even a tiny bit religious - I think he as Mozart along with the others composers was child of their time. Right... So what are we? And what are they to become, our children?  

David Wojnarowicz discusses arts funding

About sketching

This week work and following worktime elapsing concerning the project,  is about the commencement about gathering together the expression and vision of the theme: "Conflict", this I do by reproduce the skeches. In this process I try to leave behind not so fruitful mental frames and catch the new whom I try out in the reproduced developed structurs. I do not yet know how this figurativ image of these mental frames will expresse my idea of the theme from a clear point of view for the beholder. I want to achieve that the image fills you with the "conflicting-emotion" towards what I experiance during my education becoming a confident teacher.

They are almost grown up, almost, but they are so fragile still - like babies. Want to put a pillow and open doors for them, at the same time. Me struggeling, watching them fall and hurt themselves.

Still scetching...

Theme: Conflict

This week I have proceed with the configurations-project as scheduled.

I spent thursday to mark the place, size, shape of the projekt. Did some sketches of the project and found my self in a very calm way in approacing the challange, my idea for the project felt very substantial and profound, thick and solid - safe. A good thing for the process ahead. Safe but still a huge challange considering the amount of mentalinvestement that is done. Did more planning and sketches on friday for the same reason.

The transformation from idea to a visual figuration began at my own surprise already this week.

Have had som issues getting the sketch down from mentalprocess for some while now, the lines didn't move the way my mental course where heading. Striking disturbing but very amusing.

After I'd marked the place and the size of the project I could easily see the mental-picture by looking at the huge frame of the project - and sketch what I saw on my mentalframe.

Still sketching

Vara med är inte det avgörande ...

... för existens. Att vara elev och tänka objektiv i tredje led i elevs perspektiv utifrån en subjektiv gestaltningsidé som tar sin form endast utifrån filosofiska resonemang är bara otroligt svårt. Att inte förledas in i en subjektiv reflektionsbana kräver att man har kontroll på när man är för trött för att inte låta sig valsas omkring av ens egna känslomässiga berg och dalbanor. Skrattar ihjäl mig vad banala vi människor är men känner mig väldigt emotionellt respektfull mot det vi människor kallar vid mänsklighet.

KONSTEN

Världens största oljemålning.....http://konsten.net/?p=3255

INSPIRERAD

Det ofrivilliga är ibland det som utlöser perspektivet över det komplexa i processen.

Fallet och smärta blir inspirationskälla.

Vad händer om människan inte behöver kämpa längre.

Hur kommer det sig att ljuvligt betagande konstprocess gör sig hörd när människan snubblar.

Det smärtar innan ljuvligt.

Kreativitet föder vacker.

Att föda är smärta - barnet är ljuvligt.

Kunskap är sorg.

Sorgen är hemsk.

Negativ uppmärksamhet innan sorg känns tom bättre.

Barnen leker - vuxna är allvar.

Tiden är universums - allvaret och valet är vårt.

Reflekterar

.. Står till, backar tillbaka, går framåt väljer ett annat håll .. är otålig och tycker att det är platt att måla gestaltningsuppdraget. Vill gå på min ursprungliga idé men blir osäker på om det räcker till för vad jag vill förmedla. Tänker mycket på de olika förmedlingsdelarna (där budskapet visar sina uttryck)i målningen och hur jag kan utmana mig att göra det annorlunda. Måste det vara så traditionellt - självklart inte. Hur kan jag göra annorlunda men med andra tekniker... Funderar på att byta målningen till projektioner.. visa maktpåverkansförhållandena med hjälp av de rum/mening vi själva skapar mellan scener händelser ... svårt... funderar.. mer utmanande än att måla det jag redan ser framför mig är färdigt - målningen är bara att måla upp - förlagad ligger färdig i huvudet. Inte riktigt utmanande kanske.. vad är good is enough?...